På självaste julafton för många år sedan strandade ett skepp utanför en ö långt ute i havet. Endast två besättningsmän räddade sig upp på ön. När de våta och frusna gått en stund, fick de se en eld lysa på avstånd. Männen gick fram mot elden och fick då se en väldig jätte sitta där. De blev mycket förskräckta, men för att inte förfrysa gick de fram till jätten och hälsade: God dag, god dag far. Men jätten, som helt oväntat fick höra människoröster, sprang upp och lyfte sin väldiga klubba för att krossa fridstörarna.

Sjömännen tog emellertid mod till sig och den ene sade: Lugna dig far, vi är endast två förlista hallänningar, det är väl ingenting att vara arg för. Jätten svarade: Jo, jag hatar alla människor, för de har drivit mig hit till denna kalla och ogästvänliga plats. Jag har själv bott i Halland, men fick inte någon ro där, för det evinnerliga plingandet i alla kyrkor. För övrigt kan jag tala om att jag gjort mycket gott för Halland.

Här ljusnade jättens drag och han bad männen sätta sig framför elden, under det att han fundersamt stödde sig mot sin klubba. Efter en stund fortsatte han. När jag var så ung som ni är nu, brukade jag ge mig ut till Kattegatt och fiska. En dag då jag kom med min laxsäck på ryggen och skulle hoppa över Nissan, brast säcken och alla fiskar föll i Nissan. Därav blev sedermera ett berömt laxfiske, efter vad jag hört. Ofta hade jag ärende till Danmark och för att inte bli våt, kastade jag ut några stenar, men då jag skulle trampa på dem, sjönk de alla utom en. Den kallas visst för Tylön. Min bror och jag roade oss ofta med att dämma upp Lagan. Det var så roligt att åka rutschbana nedför fallen, men nu har människorna byggt stora vidunder där, som sprider ljus över hela Sverige. Så nu är det inte mörkt och hemtrevligt, varken natt eller dag. Ja, vem kan härda ut där? Jag borde bestämt följa med er hem och åter ställa ordning i landet.

Männen förstod, vad jätten menade och sade: Ja, snälla far gör det. Vi ska låta ringa i alla kyrkklockor i hela Halland som en välkomsthälsning. Javisst, ja. Kyrkklockorna. Nej, jag stannar allt där jag är, men jag skall ställa om, att ett fartyg kommer här förbi i morgon och hämtar er. Ni kan sova lugnt i natt. Så skedde också. Männen kom lyckligt hem, men jätten stannade kvar där han var – för kyrkklockornas skull.