100 år av svensk demokrati

Ja, vad säger ni nu, hösten 2018 och tiden efter riksdagsvalet? Irriterat och tveksamt tittar ledarna för våra politiska partier på varandra. Vem skall få bestämma? Vem får vara med i regeringen? Hur skall det gå? Och så här brukar det väl inte gå till? Jo, det får vi nog säga om vi tittar tillbaka i den historiska backspegeln. Det har inte alltid varit lätt att få fram vem som skall ta ledningen och bli statsminister i Sverige.

Ta till exempel valet 1917, för lite mer än hundra år sedan. På den tiden var det Kungen, Gustav V, som gav i uppdrag åt valets vinnare att sätta igång och bilda regering. Men, vem var vinnare? Ja, Socialdemokraterna hade 31% och Liberalerna 27. Men Högerpartiet hade 24 och vänsterpartiet 8%. Mest kompisar var Socialdemokraterna och Liberalerna. Fast det är klart, båda dessa partier ville minska kungens makt och rentutav avskaffa kungahuset. Det var ju inte kungen jättesugen på. Så det trixades och pillades innan till slut Liberalen Nils Edén fick uppdraget: Bilda regering med Socialdemokraterna!

Ett av regeringens första förslag var betydelsefullt för oss idag: – Inför lika och allmän rösträtt. Så, det hade man inte? Nej, det hade man inte. Visst, många fick rösta och bli valda, men man måste tjäna en viss mängd pengar, eller äga hus och gård. Dessutom kunde man få fler röster att använda om man hade mer pengar. Man skulle vara myndig och inte varit straffad. Och kvinnor? Tja, visst kunde det hända att kvinnor fick rösta och bli valda, men en gift kvinna var inte myndig. På så vis löste det sig självt, om man säger så. Därför var 1917 års förslag rätt viktigt. Men hur gick det för Nils och hans regerings förslag?

Riksdagens andra kammare röstade JA! Men på den här tiden fanns det också en FÖRSTA kammare (mycket krångligt, fråga inte, men dit blev man vald av dem som blivit valda till kommuner och landsting) och denna röstade NEJ.

Men 1917 var ett omvälvande år. Ute i Europa rasade det brutala Första Världskriget och miljoner dog på slagfält och i svält skapat av kriget. I tsarens gamla Ryssland bröt en revolution ut på hösten, där de ledande revolutionärerna avrättade tsarens familj och mängder av de rikare – det kommunistiska Sovjetunionen skapas. Rädslan för att något liknande skulle hända också i Sverige var stor. Kanske vore det idé att låta fler av medborgarna i landet vara med och bestämma?

Den 17 december 1918 beslutade sig första kammaren i riksdagen för att stödja Nils Edéns beslut – Sverige inför allmän och lika rösträtt! 1921 genomfördes det första riksdagsvalet med de nya reglerna. Sedan dess har män och kvinnor både fått rösta och bli valda med principen ”en medborgare – en röst”.

Men fick alla rösta då på samma sätt som idag? Nja, skall vi vara helt ärliga, så var det rätt många steg kvar att ta mot dagens demokrati. I början var männen tvungna att ha gjort sin värnplikt färdigt. Och var man straffade tog det ett tag till innan man fick vara med. Vissa psykiska sjukdomar gjorde att man inte hade rösträtt. Och vad säger vi om hur det är idag? Ja, du måste ha fyllt 18 år för att få vara med, inte sant? Så Sverige har fortfarande viss begränsning kring vem som får vara med i röstandet till riksdag. Vem vet hur det kommer att se ut i framtiden? Men i hundra år har vi haft klart att det skulle bli demokrati i vårt land. Tack, Nils Edén!